Om att bli frisk
Om att bli en hel person igen. Om att klara sina motgångar utan att ge sig på sig själv. Det kommer bli en stor lättnad den dagen när jag är helt frisk. För visst kommer livet envisas med mig och det kommer jag aldrig komma ifrån. Fast å andra sidan kommer jag bli bättre på att hantera det mörka och svåra. Ångesten kommer ta stryptag kring min hals och min kropp men jag kommer kunna slå tillbaka och inte låta den vinna. Det blir enklare och enklare. Fast det är fortfarande en bit kvar. Jag har lite saker kvar att jobba med men jag ser hoppet och hoppet har mig. Det jag mest ser framemot är att kunna känna mig hel och att bli fri från min psykiska ohälsa som har följt mig så länge. Jag ser framemot att slippa vara inom psykiatrin, akuten och vårdcentralen. Jag vill verkligen sluta äta ångestdämpande och prata med olika läkare och psykologer. Det vill jag verkligen. Jag känner aldrig någonsin igen att sätta min fot på psykakuten. Jag är klar med att vara sjuk. Det är tråkigt, förfärligt och hemskt. Jag är så himla klar med att skada mig själv och min omgivning. Jag har testat på hur det är att vara sjuk nu i flera år. Visst har det lärt mig mycket om mig själv och jag kan inte komma ifrån det som har skett. Men jag är faktiskt klar snart. Nu vill jag vidare i livet.
